Kristdemokraternas kräftgång

Som gammal kristdemokrat och politiskt aktiv upplever jag en nedstämdhet över partiets svaga opinionsstöd. Vi har några av den politiska sfärens bästa kompetenser – Göran Hägglund, Maria Larsson, Mats Odell, Anders Wijkman – som alla gör ett utmärkt  arbete i sina viktiga politiska uppdrag, för att inte nämna alla utmärkta kommun- och landstingspolitiker. Trots detta går det inte att utläsa väljarnas gillande för deras insatser i de siffror som opinionsinstituten visar upp. Det är förbryllande.

 

Men man måste kanske för ett ögonblick sätta sig in i våra väljares och sympatisörers sätt att tänka. Kristdemokraterna uträttar bra saker när det gäller exempelvis skola, vård, omsorg, miljö, näringsliv. Problemet är att på alla dessa områden finns det också andra partier som profilerar sig mycket väl, vilket gör konkurrensen extra hård. Den kristdemokratiske väljaren valde kanske inte partiet primärt för att få en bättre skola, då hade han eller hon lika gärna kunnat rösta på ett annat parti. Men det finns områden där kristdemokraterna är unika: I kampen för de svaga och för det svagaste av allt – det ofödda livet, i kampen för människovärdet, i kampen för äktenskapet och familjen, ja i grunden kampen för den kristna värdegrunden och människosynen. Den här kampen behövs i ett samhälle där självmorden ökar, där aborternas antal är skyhögt, där gamla människors rätt till adekvat sjukvård blir en prioriteringsfråga och synen på äktenskapet som ett fundament för ett sunt och tryggt samhälle ständigt urholkas. Det är på områden som dessa kristdemokraterna legat alltför lågt, antagligen för att inte stöta sig med sina samarbetspartier. Men denna allianslojalitet är förödande för partiet. Tvärtom borde partiet utnyttja det faktum att man behövs i alliansen för att skapa erforderlig majoritet. Det är svårt att tänka sig att miljöpartiet skulle sätta sig i en allians utan att få genomslag för sina hjärtefrågor.

 

Även på invandringens område har partiet möjlighet att attrahera väljare. Inte genom att motarbeta flyktinginvandring, utan genom att vara bäst på integration. Sverige är ett av världens mest attraktiva länder att utvandra till. Då bör vi också kunna ställa motkrav på dem som kommer hit. Ställ upp på svenska lagar och demokratiska fri- och rättigheter! Lär dig svenska! Förbered dig på att arbeta och göra rätt för dig! Språk och arbete är nyckelområden för integration. Självklart ska de som kommer hit ha allt stöd i världen för att nå dessa mål, men vi kan också vara tydliga på att är man emot demokratisk frihet, jämlikhet och respekt för oliktänkande passar man inte in i det svenska samhället. Det svenska välfärdssystemet slår väldigt konstigt i många fall. Det sticker i ögonen på vanligt folk när en invandrare utan jobb kan ha 50000 i månaden, stor villa och fin bil, bara därför att han har många barn. Med sådana regler är det inte konstigt att systemet missbrukas. Inlemmandet i det svenska samhället går dåligt. Vi ser idag alltför många subkulturer med värderingar som går på tvärs med det som det demokratiska Sverige kämpat i årtionden för att uppnå. Man ska inte kunna slå sin fru, låsa in sina döttrar eller ännu värre saker genom att hänvisa till sin kultur eller religion. En kvinna som kommer från ett land med sådan kultur måste i Sverige få uppleva den kvinnliga frigörelse som alla andra svenska kvinnor uppnått.

 

Det krävs ett ordentligt uppvaknande i partiet så att inte kristdemokraterna blir utraderade i nästa val. Ett parti som slår vakt om den kristna värdegrunden behövs i Sverige!

 

Stefan Sturesson