Stefan Sturessons Blog

Rösten Som Ropar : Det här är ingen plattform för egotrippat tyckande eller privata funderingar. Jag har startat den här bloggen för att kunna delta i debatten kring viktiga frågor som alla människor måste förhålla sig till. Israel och Mellanöstern, politik och samhällsfrågor, etik och moral, samt andliga frågor är några av de viktigaste ämnesområdena som kommer att figurera på den här bloggen.

Så var det när Israel lämnade Gaza

Augusti 2005 genomfördes utrymningen av Gaza. Dåvarande premiärministern Ariel Sharon satte hela sin politiska prestige på spel för att genomföra detta. Han hade ett starkt stöd från omvärlden och en stor del av den egna befolkningen. Men när utrymningen närmade sig minskade det inhemska stödet, och regeringsledamöter avgick därför att de inte kunde ställa sig bakom utrymningsplanen. Stora, fredliga demonstrationer genomfördes i syfte att avvärja utrymningen, och några soldater vägrade att delta i tvångsaktioner mot sitt eget folk.

 En av de ministrar som lämnade Sharons regering på grund av utrymningsplanen var den kände Nathan Sharansky, som en gång i tiden var en nagel i ögat på den forna sovjetregimen. Han var inte emot idén om utrymning i sig, men han motsatte sig Sharons plan därför att den inte ställde några som helst krav på motsidan. ”När Israel lämnar Gaza vill jag vara säker på att palestinierna som bor i Gaza inte längre kommer att bo i flyktingläger, att de kommer att leva under anständiga förhållanden, att hatpropagandan i Gazas skolor kommer att upphöra, att fri företagsamhet tillåts blomstra och att avvikande åsikter tillåts. Det är vad som måste ske i Gaza, så att vi kan vara säkra på att den dag Israel lämnar Gaza, går utvecklingen i Gaza mot demokrati, och inte mot en terrorstat.”, sade Nathan Sharansky i en kommentar till varför han lämnade regeringen. Hans åsikter delades av många israeler. Idag kan vi se, att allt det som Sharansky befarade, tyvärr besannats med råge.

 På den palestinska sidan bråkades det om vem som kunde ta åt sig äran av att ha drivit ut de israeliska bosättarna, Abbas eller Hamas. Båda sidorna hade segerfester för att inför Gazaborna framstå som hjältar. Den palestinska myndigheten beställde tiotusentals flaggor, bildekaler och affischer med texten: ”Idag Gaza, imorgon Västbanken och Jerusalem”. De användes i en segerdemonstration. Hamas lät sy upp massor av militäruniformer, köpte militärjeepar och lastbilar för att kunna genomföra en jättelik militärparad för att fira ”sin” seger över ockupanterna. Det här var före Hamas övertagande av Gaza. Idag är även PLO utdrivna och Hamas är i full färd att etablera en terrorstat.

 Många judar och kristna bad för situationen, en del för att man önskade stoppa utrymningen, andra för att utrymningen skulle lyckas och bli början till en desarmering av konflikten med palestinierna. Tyvärr har inte bönerna blivit hörda.

1 Comment»

  Ulf Stenlund wrote @

Käre Stefan

Gazakriget har mitt i sin omfattande tragik ändå varit avslöjande. Hamas har verkligen visat sitt fula tryne. För att vinna propagandakriget har man offrat sina egna. Att använda civilbefolkningen som mänskliga sköldar tycks ha varit regel, inte undantag, för Hamas. Humanitär hjälp dirigerades i första hand till de egna krigarna och i andra hand till de som bekände sig som sympatisörer. Det ultimata beviset på Hamas ondska blev blodbadet på Fathasympatisörer.

Israel förlorade visserligen i stort sett propagandakriget i svenska media men exempelvis CNN’s sändningar gav en lite mer diversefierad bild.

Ulf Stenlund


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: