Stefan Sturessons Blog

Rösten Som Ropar : Det här är ingen plattform för egotrippat tyckande eller privata funderingar. Jag har startat den här bloggen för att kunna delta i debatten kring viktiga frågor som alla människor måste förhålla sig till. Israel och Mellanöstern, politik och samhällsfrågor, etik och moral, samt andliga frågor är några av de viktigaste ämnesområdena som kommer att figurera på den här bloggen.

Miraklet Israel

”I Israel är vi realister, därför tror vi på mirakel!”. Detta yttrade Israels förste premiärminister en gång, syftande på att Israel gång på gång gått segrande ur strider där de varit dömda till undergång. Varför är Israel efter 65 år så ensamt, så ifrågasatt, och i avsaknad av vänner, åtminstone i sitt närområde? Varför vill stora delar av arabvärlden att Israel ska upphöra att existera? Jag har inget bra svar på dessa frågor. Jag vet bara att min vänskap med det judiska folket, är som all äkta vänskap, villkorslös. De är Bibelns folk, de är det fördrivna och förföljda folket, som jag vill stå upp för, oavsett världens åsikter, oavsett antisionism och judehat, oavsett hur många som på nytt vill fördriva dem från det land som de återvänt till för tredje gången.

Världen tycks ha problem med att judarna är tillbaka i sina fäders land. Ändå har världen inte välkomnat dem någon annanstans heller. I Europa höll de på att utrotas. I arabvärlden förföljdes de och tvingades fly. Och när Förintelsen pågick var de flesta andra länder stängda för judar. Bara i Israel känner judar sig riktigt välkomna, bara där kan de vara säkra på att inte bli förföljda, bara där kan de gräva i marken, och hitta tillbaka till sina rötter.

Det är viktigt med mänskliga och historiska rötter. Där rötterna trängt ner djupt kan näringen tas upp och trädet växa och blomstra. I Israel får judarna näring och energi genom sina andliga och historiska rötter. Där rotas de och växer, där blomstrar landet, där skördar de framgångar inom vetenskap, kultur och näringsliv, där hittar de tillbaka till sin Gud. Denna nationella återuppståndelse skildras levande i Hesekiel 37. De förtorkade benen (judarna i förskingringen) ligger utspridda i en dal och Herren säger: ”Jag ska låta min Ande komma in i er, så att ni får liv, och jag ska låta er få bo i ert land”. Detta uppfylldes när judarna i förintelsens diaspora kom tillbaka till fädernas land och på nytt upprättade Israel.

Men resan hem var lång och besvärlig, ja den var bokstavligen som en vandring genom dödens dal. När koncentrationslägren befriades, trodde de överlevande, de som varit en hårsmån från döden, de som ännu var utmattade av svält och sjukdomar, att de snart kunde börja resan till det hägrande Löfteslandet. Men det kom nya dråpslag. Britterna vägrade släppa in överlevarna i Palestina. Oljan hade kommit att spela en stor roll för Englands återuppbyggnad, och nu ville man inte äventyra förhållandet till araberna. Istället hölls överlevarna kvar i läger i Tyskland, Polen och senare på Cypern.

Men när det såg som mörkast ut kom ett annat land till judarnas räddning – USA! Harry Truman hade blivit USAs president efter Roosevelts bortgång, och han var beredd att stödja judarnas sak. Den nye presidenten Harry Truman stödde judarnas rätt att invandra i Palestina, trots att många i den amerikanska regeringen satte sig emot. Värst var Trumans utrikesminister Marshall som hotade att avgå. Trumans rådgivare Clark Clifford rådde honom trots detta att stödja delningsresolutionen i FN 1947, när generalförsamlingen skulle ta beslut om att dela Palestina i en judisk och en arabisk stat. Clifford använde till och med bibelord när han talade för judarnas sak. Bland annat citerade han 5 Mos 34:4: ”Detta är det land, som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob, när jag sade: Åt dina efterkommande skall jag ge det.” Truman blev styrkt i sitt ställningstagande och fick regeringen med sig. Omröstningen i FN var närmast mirakel, drygt två tredjedelar av länderna röstade för en delning, och plötsligt var inte en judisk stat en utopi.

65 år senare är Israel ett obestridligt faktum. Vi kan välja att hata landet, älska det eller bara acceptera det. Men det ändrar inte faktum. Miraklet Israel lever och blomstrar.

Stefan Sturesson

5 Comments»

  Lars Lindén wrote @

Bra skrivet! Väl formulerat! Håller helt med.
Lars Lindén, Höllviken.

  Lennart Söderberg wrote @

Hej Stefan!

Tack för Din välskrivna artikel om Israel. Den satt bra.

Med vänlig hälsning
/Lennart Söderberg

  Dagens läsvärda | Israelism.se wrote @

[…] Läs Stefan Sturessons klocka och vackra ord. […]

  Olli Miekk-oja (@Utbo) wrote @

Felet är bosättningspolitiken. Hade Israel annekterat V-banken o Gaza istf att göra diffusa bantustan av dem, hade acceptansen ökat markant

  stefansturesson wrote @

Så här skriver Ivo Brncic om artikeln:

En röst i svenskt mörker: Stefan Sturesson!

https://www.facebook.com/ivo.brncic?hc_location=timeline


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: