Stefan Sturessons Blog

Rösten Som Ropar : Det här är ingen plattform för egotrippat tyckande eller privata funderingar. Jag har startat den här bloggen för att kunna delta i debatten kring viktiga frågor som alla människor måste förhålla sig till. Israel och Mellanöstern, politik och samhällsfrågor, etik och moral, samt andliga frågor är några av de viktigaste ämnesområdena som kommer att figurera på den här bloggen.

Archive for May, 2011

Apropå upproren i arabvärlden: Skall de värsta farhågorna besannas

Den 31 januari skrev jag följande på min blogg:

”Utvecklingen i Egypten kan ta en vändning med förskräckelse. Demokrati utkämpas inte med slagord på gatorna. Varför kräver inte folket en folkomröstning om landets ledning, istället för att bara kräva presidentens avgång? Nej, nu är det gatans parlament som tagit över. Jag är rädd för att en skrämmande framtid väntar det folkrika landet. Det befinner sig i vågskålen mellan kaos och islamistisk diktatur. Hela Mellanöstern kan komma att skakas.  Åt vilket håll ska pendeln slå?”

Jag frågade ”åt vilket håll ska pendeln slå?”, samtidigt som jag fruktade att det lutade åt islamistisk diktatur. Nu har det gått 3 månader och jag finner tyvärr att mina farhågor stärkts. Det vi ser är en förändring av historiska proportioner. Det var i Tunisien och Egypten det började, men efter 3 månader skakas stora delar av arabvärlden. Syrien, Jemen, Libyen, Qatar, Jordanien. Just nu är det värst i Syrien och Libyen. President Assad i Syrien kämpar för sin överlevnad som president genom att försöka krossa upproret med hjälp av militär. Närmare 1000 personer av hans eget folk har dödats för att kväsa upproret. I Libyen är flera västländer med USA i spetsen med och bombar Gadaffis ställningar, många har dödats på båda sidor och en av Gadaffis söner och dennes 3 barn har strukit med i en bombräd. Men kan allt detta våld leda till frihet och demokrati? Vi är många som hoppas det, men tillåt att jag tvivlar.

Det finns en demokratisk fasad i de olika upprorsrörelserna. Men överallt finns radikala muslimer som underblåser oroligheterna, för att när tillfälle ges ta över Mellanöstern. De radikala muslimerna har två mål;  dels att upprätta ett muslimskt kalifat i hela Mellanöstern, dels likvidera Israel. I Egypten märks redan starkt oroande förändringar. Den nya regimen börjat förfölja kristna och har stärkt förbindelserna med Iran. En majoritet av egyptierna vill säga upp fredsavtalet med Israel. Egypten har tidigare försökt förhindra vapensmugglingen mellan Egypten och Gaza. Nu pågår smugglingen för fullt den vägen. Tydligt är att situationen för Israels del kraftigt försämrats. Demonstranterna i Jemen stöds av Iran och det är bara en tidsfråga innan Jemens ledare måsta gå samma väg som Egyptens och Tunisiens.

Jag tycker inte om att säga, ”vad var det jag sa”, men det är tyvärr så att de farhågor jag uttryckte för 3 månader sedan är på väg att besannas. Vi kan bara stämma in i Benny Dagans, Israels ambassadör i Sverige, kommentar till händelseutvecklingen i arabvärlden: ”Vi hoppas på det bästa, men förbereder oss på det värsta”.

När ska världen genomskåda vad som sker? 

 

Det fredsälskande landet som är tvingat att kriga

I tisdags (3/5)  hade vi i Samfundet Sverige-Israel ordnat ett fantastiskt möte i Västerås till stöd för Israel. Israels ambassadör Benny Dagan talade jämte några svenska politiker, både från riksdag och lokalt från Västerås. Det var Fredrick Federley (c), Agneta Berliner (fp), Maria Lindelöf (kd) och Samuel Stengård (s). Dessutom pastor Mats Nordén, samfundets generalsekreterare Bengt-Ove Andersson och undertecknad, ordförande för Samfundet i Västmanland. Här erbjöds ett strålande tillfälle att möta den israelvänliga opinionen i Sverige och få en mer balanserad bild av Mellanösterns enda demokrati, än den man får via svenska media. Många aspekter belystes av de många välformulerade inläggen – från den svenska antisemitismen till Israels framstående insatser i vetenskap och näringsliv, från Israels rätt att vara en modern livskraftig demokrati till Israels 4000-åriga historisk-bibliska koppling till landet man lever i.

Den nuvarande oron i arabvärlden berördes bl.a. av ambassadören. Han hoppades att de länder som nu skakar av uppror och rop på frihet verkligen ska gå mot demokrati. Men, det finns också en risk, att islamistiska krafter får pendeln att väga över till religiös diktatur och samtidigt ett ännu större hot mot Israel. Sådana tendenser märks redan i Egypten där en majoritet av befolkningen är emot fredsavtalet med israel. “Vi hoppas på det bästa, men förbereder oss för det värsta”, Sade Benny Dagan bland annat.

Mitt eget bidrag till kvällens många inlägg handlade om hotet mot Israel och omvärldens ignorans och likgiltighet:

Vi har samlats idag av en mycket allvarlig anledning. En liten demokratisk nation är hotad till sin existens. När ett fredsälskande folk, som genomlidit så mycket förföljelse, hotas till livet, då måste vi reagera. Vi talar om Israel – landet som allt sedan sin födelse tvingats kämpa för sin existens. Omgivet av hatiska fiender har de aldrig kunnat slå sig till ro. Även mellan de stora krigen har det pågått, och pågår, en ständig terrorverksamhet som skördar många offer, och skapar oro, stress och psykiska skador.  En hel befolkning lever bokstavligt talat under ständigt dödshot.

Dessutom, under sin kamp för frihet och oberoende, möter de alltmer oförståelse från sin omvärld. Israel står alltmer ensamt i sin kamp för frihet och oberoende. Beskyllningarna haglar över det lilla landet. Man beskylls för olaglig ockupation, förtryck, övervåld, krigsförbrytelser och ännu värre saker. Ingen frågar sig längre om det stämmer med verkligheten. Man har köpt den arabiska myten om Israel som orsak till allt lidande.

Det är dags för vårt land att vakna upp nu. Det är dags för politikerna att inse allvaret i situationen. Det är dags för kyrkorna att sluta svartmåla Israel och erkänna Israels rätt. Det är dags att göra upp med antisemitismen, denna vidriga sjukdom som aldrig tycks kunna utrotas. Det är dags att ge Israel ett oreserverat stöd i kampen för sin existens. Det är dags att ta bladet från munnen när det gäller alla de ondskefulla regimer och rörelser som har Israels förintelse på sitt program. Det är dags att bojkotta och internationellt isolera Iran och andra länder som hetsar mot Israel och hotar med dess utplåning. Mina vänner, det är dags att göra något nu. En dag kan det vara för sent. En dag kanske Israels fiender kan utplåna Israel med en atombomb. En dag kanske missilerna från grannländerna kan nå israels städer och göra det omöjligt för judar att leva där.

Vi stöder inte Israel på bekostnad av palestinierna. Vi önskar också varje fredsälskande palestinier att leva i trygghet och frihet. Men vi kräver att alla terror-rörelser, vare de sig de är arabiska eller inte, skall bojkottas, isoleras och nedkämpas. Ingen har rätt att döda sina motståndare för dödandets egen skull. Vi fördömer dessa skändliga dåd, raketbeskjutningar och självmordsbombningar, som terroriserar och traumatiserar ett helt folk, och kräver att världssamfundet stöder Israel i dess kamp mot dessa mörkrets krafter.

Israel är det enda landet för världens judar och måste så förbli. Om det landet faller blir det en katastrof för det judiska folket! Vi stöder Israel som en fri och oberoende judisk stat, och därför vill jag att ni instämmer i följande ord, säg efter mig: Länge leve Israel – Am Israel chai!

Behöver Israel vårt stöd?

Inför den kommande Israelgalan i Västerås på tisdag (3/5) frågar sig en och annan varför vi gör det här: Behöver Israel – den starka, välutvecklade nationen i Mellanöstern med sin berömda krigsmakt som aldrig låtit sig besegras – stöd ifrån omvärlden? Den bilden är tyvärr inte helt igenom sann. Visst är Israel ett utvecklat och tekniskt och vetenskapligt framstående land. Men det är likaväl hotat, ifrågasatt, missförstått, demoniserat och svartmålat av alltför många länder, organisationer och individer i världen. Dessutom finns ett reellt militärt hot från grannländerna; Iran som jobbar på en atombomb, Hizbollah som monterar raketramper för långskjutande missiler i södra Libanon, Hamas som smugglar in vapen och raketer från Iran i Gaza. Till detta kommer oron och instabiliteten i stora delar av arabvärlden, som kan göra situationen än mer prekär för Israel. 54 % av egyptierna vill t ex säga upp fredsavtalet med Israel. Man har fred, men vill ha krig. Hur kan människors sinnen vara så förgiftade av hat? 

I väst funderar man på att ensidigt erkänna en palestinsk stat på de områden som ockuperades 1967. Vad tänker man på? Eller har man drabbats av Alzheimer? Att upprätta en självständig palestinsk stat som situationen ser ut nu, utan förhandlingar med Israel, skulle leda till en fullständig okontrollerbar situation med extremister och terroristledare vid makten i Palestina. Det är som att inbjuda till krig. 

Det behövs ett världssamfund som klart och entydigt står upp för Israels rätt till säkra och erkända gränser. Palestinierna måste också få råda sig själva, men först måste alla tankar på att krossa Israel upphöra. Det krävs en ny kategori ledare som är beredda att försonas med israelerna och inleda en era av fred, samarbete och ömsesidig respekt. Var finns dessa palestinska ledare? Vi väntar på er!

Men till dess detta sker behöver Israel ett klart och entydigt stöd från alla rättänkande människor!