Stefan Sturessons Blog

Rösten Som Ropar : Det här är ingen plattform för egotrippat tyckande eller privata funderingar. Jag har startat den här bloggen för att kunna delta i debatten kring viktiga frågor som alla människor måste förhålla sig till. Israel och Mellanöstern, politik och samhällsfrågor, etik och moral, samt andliga frågor är några av de viktigaste ämnesområdena som kommer att figurera på den här bloggen.

Archive for January, 2011

Upproret i Egypten

Det är sjunde dagen av upproret i Egypten. ”Vi hatar Mubarak”, ”Avgå Mubarak” skanderar allt större folkmassor. I mängden av protesterande syns alltfler långskäggiga män, troligen medlemmar av ”Muslimska brödraskapet”, moderorganisation till Hamas i Gaza. En av de skäggiga männen gråter. Han har suttit i fängelse för sin tro, minsann. Inte ett ord om alla de våldsdåd som Muslimska brödraskapet ligger bakom, mest spektakulärt mordet på president Anwar Sadat. Det är en rörelse som vill införa en regim där Koranen styr hela samhället, ett samhälle där kvinnorna stängs ute som i Iran, ett samhälle där minoriteterna, som de kristna kopterna, kommer att diskrimineras ännu hårdare än idag, ett samhälle där fel kärlek kan straffas med döden.

Jag säger inte att Mubarak är den ideala presidenten för Egypten. Kanske finns det någon som på ett skickligare sätt kan lotsa landet mot demokrati. Men att leda en nation med så stora inbyggda motsättningar, en nation där ett fritt val skulle kunna föra de militanta islamisterna till makten, är en nästan övermänsklig uppgift. Det är en balansakt på slak lina. Själva innebörden av demokrati är ju inte bara att komma till makten genom val, utan att värna allas rätt till yttrande- och åsiktsfrihet. Det kommer definitivt inte det muslimska brödaskapet att tillåta. De skanderande folkmassorna har bara ett krav, att Mubarak ska försvinna. De har ingen ledare, inget politiskt program. De har ingen aning om vad som ska komma istället. De har inte ens ställt sig frågan hur ett land ska kunna övergå till demokrati utan en politisk ledning. Om Mubarak-regimen störtas kommer de inbyggda motsättningarna att övergå i inbördes strider, då olika grupper ska försöka utnyttja vakumet för att erövra makten. I det läget kan militären välja att ta över för att rädda landet. Var det en militärdiktatur folket på gatorna kämpade för?

Utvecklingen i Egypten kan ta en vändning i förskräckelse. Demokrati utkämpas inte med slagord på gatorna. Varför kräver inte folket en folkomröstning om landets ledning, istället för att bara kräva presidentens avgång? Nej, nu är det gatans parlament som tagit över. Jag är rädd för att en skrämmande framtid väntar det folkrika landet. Det befinner sig i vågskålen mellan kaos och islamistisk diktatur. Hela Mellanöstern kan komma att skakas.  Åt vilket håll ska pendeln slå?

Advertisements